Teesch

Jag undrar varför jag ska blogga när det inte ens är någon som reagerar på att jag gör det, det känns bar jävligt hopplöst, och appråpa hopplöst så har jag varit på träning i dag, det var grymt hopplöst, fast ändå ganska kul. Jag har ingen aning om vad jag ska skriva så jag får väl ta och skriva något djupt, om barnen i Afrika, mitt självförtroende eller nån hemlös kille som heter Bertil. Men jag har i alla fall bestämt mig för att skriva om mitt inre jag, det där elaka inre jag, den där demonen som finns inne i mig och alla andra. Den som gillar att säga elaka saker och spotta på andras skor. Vissa släpper fram den mer än andra och vissa släpper knappt ut den alls. Men ibland släpper nog alla ut den helt, kanske när man är ensam, slår omkull något bord och skriker massor med fula ord. Det tycker jag är helt okej, att ladda av sig på möbler och porslin, mycket bättre än att göra det på någon människa. För man ska vara snäll mot andra människor, som barnen i Afrika eller Bertil. Så nu har jag skrivit mitt djupa inlägg och jag hoppas att alla, de typ 6 stycken som läser detta känner sig berörda